I den digitala världen är elektroniska signaturer motsvarigheten till traditionella namnunderskrifter. Många lagregler innehåller ett krav på egenhändig underskrift. Frågan är om elektroniska signaturer kan anses uppfylla det kravet och på så sätt godtas istället för en namnunderskrift. Om inte, måste lagändringar till för att elektroniska signaturer skall accepteras. I förarbeten och doktrin finns skilda meningar om elektroniska signaturers rättsverkan och vad som krävs för att de skall godtas.

Genom ett testamente kan en person se till så att han får sin yttersta vilja fram efter hans bortgång. Vid upprättande av testamente måste dock en testator ta hänsyn till de formkrav som gäller för handlingen, vilka är kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestå av en fysisk del, så som att testamentet ska upprättas på papper, testatorn ska egenhändigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk närvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvänligt samhälle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprätta ett digitalt testamente.Syftet med denna uppsats är att fastställa gällande rätt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istället att utgå ifrån syftena bakom formkraven.Bakom kravet på skriftlighet ligger främst bevis- och äkthetsfunktionen som syftar till att säkerställa ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehåll.

BankID är en tjänst för elektronisk identifiering och underskrift på Internet. Tjänsten tillhandahålls av flertalet större svenska banker i dagsläget. BankID bygger på så kallad mjuk certifiering vilket innebär att varje ansluten person måste lagra en fil innehållandes en certifikatnyckel. Målet med denna uppsats är att utföra en fallstudie på användare av BankID. Fallstudien ämnar undersöka hur säkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av BankID samt hur innehavarna av BankID nyttjar tjänsten.

Den offentliga sektorn har sedan mitten av 1990-talet arbetat med att införa elektronisk handel. Problemställningen i denna rapport syftar till att ta reda på hur stor del av kommunerna i Västra Götalands län som infört elektronisk handel. Det resultatet skall sedan jämföras med de tidigare undersökningar som gjorts för att se om någon förändring skett. Andra frågor som ställs är vilka konsekvenser kommunerna sett med elektronisk handel och vilka orsaker som finns till att införa elektronisk handel.Det resultat som framkom var att ungefär 24 % av kommunerna infört elektronisk handel och att ytterligare 51 % har planer på att göra det vilket är en ökning jämfört med tidigare gjorda studier. De konsekvenser som elektronisk handel medför kan både vara fördelar och nackdelar.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

SammanfattningElektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten.

På bara ett par år har elektronisk handel potential att radikalt förändra de ekonomiska och sociala förhållanden i samhället. Internets snabba tillväxt kopplar samman individer och organisationer till ett stort globalt nätverk som representerar enorma möjligheter. Det talas om ett nätverkssamhälle och en nätverksekonomi.Elektronisk handel driver företag mot att bedriva affärer på ett fundamentalt nytt sätt. Behovet av att dela information i realtid ökar tillsammans med förändringarna i värdekedjan.Syftet med studien är att kartlägga elektronisk handel i allmänhet. Studien fokuseras på hur elektronisk handel används för att länka samman företag, stora som små, från råmaterial till konsumenten.

Företag letar efter att effektivisera informationsutbytet genom elektronisk handel och fler småföretag väljer att investera i olika lösningar för att erhålla fördelarna med elektronisk handel. Trots nackdelar och barriärer anser de intervjuade småföretagen som har investerat att det är fördelarna som överväger och de är positiva till en fortsatt investering. De avgörande faktorererna när småföretag väljer att investera i elektronisk handel och de erfarenheter och resultat företagen har erhållit genom investeringen har varit en del av syftet i arbetet..

Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a.

Elektronisk handel erbjuder företag nya sätt att göra affärer på och är ett sätt för företag att bli mer konkurrenskraftiga. Elektronisk handel passar även den offentliga sektorn med ungefär samma fördelar som i näringslivet. Omfattande satsningar har de senaste åren gjorts inom kommuner för att införa elektronisk handel. Trots att omfattande projekt har genomförts är det endast en bråkdel av landets kommuner som infört elektronisk handel och även inom dessa kommuner är användningen begränsad. Denna uppsats undersöker varför elektronisk handel inte används i större utsträckning inom kommuner.

Elektronisk handel är en av de starkaste trenderna inom IT-området just nu. För företag som är snabba på att tillgodogöra sig och bemästra tekniken öppnas nya dörrar mot nya marknader. Det är viktigt att företagen förstår att elektronisk handel inte bara är datorer, programvaror och nätverk utan att det handlar mer om affärs- och organisationsutveckling.Detta examensarbete behandlar ämnet elektronisk handel mellan företag, business-to-business.Syftet med denna rapport är att belysa hur långt de medelstora tillverkande företagen i Sverige kommit i processen att införa elektronisk handel.Undersökningen, som bedrevs för att erhålla svar på problemformuleringen, genomfördes med hjälp av intervjuer via telefon och personliga besök samt utskick av enkäter till företag.Resultatet som undersökningen genererat är att intresset för elektronisk handel är väldigt stort inom den utvalda kategorin, svenska medelstora tillverkande företag. Även om det är ett stort antal företag som hittills inte har infört elektronisk handel så var majoriteten av de undersökta företagen intresserade av ett införande..

Företag letar efter att effektivisera informationsutbytet genom elektronisk handel och fler småföretag väljer att investera i olika lösningar för att erhålla fördelarna med elektronisk handel. Trots nackdelar och barriärer anser de intervjuade småföretagen som har investerat att det är fördelarna som överväger och de är positiva till en fortsatt investering. De avgörande faktorererna när småföretag väljer att investera i elektronisk handel och de erfarenheter och resultat företagen har erhållit genom investeringen har varit en del av syftet i arbetet..

Uppsatsen behandlar mindre företags införande och användande av elektronisk handel. Utifrån teorier för elektronisk handel har vi sammanställt riktlinjer som tillsammans utgör ett nytt teoretiskt ramverk. Under författandet av uppsatsen har ramverket kontrollerats och delvis förfinats utifrån vår empiriska studie och genomförda analys. Ramverket innefattar mindre företags införande och användande av elektronisk handel. Uppsatsen framhäver riktlinjer angående elektronisk handel som mindre företag bör ta hänsyn till.

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hälso- och sjukvården är snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som beräknas tas i bruk år 2008. Visionen är ?en patient ? en journal? och förändringen ska innebära att tvärprofessionella journaler upprättas. Målet är att denna ska ge patienten en ökad tillgång till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvårdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv.

I utbildningen systemvetenskap, 120 poäng, vid Luleås Tekniska Universitet ingår det att skriva en C-uppsats som examensarbete. Syftet har varit att skapa förståelse för orsakerna till varför det är problematiskt för företag att fakturera elektroniskt, samt för vilka negativa faktorer som påverkar genomslagskraften. Utifrån detta kan företag, som inte infört elektroniska faktureringar, själva skapa en uppfattning om elektronisk fakturering. Tillvägagångssättet har varit, att efter teoristudie, göra intervjuer. Jämförelse av resultaten visar att teorin bekräftas av empirin.